Kommer ta en bloggpaus nu ett tag tills jag känner mig på lite bättre humör, det har varit alldeles för mycket för oss nu ett bra tag så energin måste läggas på annat. Nova har varit sjuk massor så vi fått åka till sjukhuset med henne IGEN så just nu känns det som detta aldrig kommer ta slut. Varför kan vi inte få ha det bra för?? Tur att hon är en glad tjej fast det är kämpigt, vår egen lilla solstråle. Hoppas hon slipper alla sjukor och allergier snart och får vara som alla andra barn.
Det är nu jag är otroligt glad över att hon hade lite hull att ta av innan för dom sista 3 månaderna har hon inte gått upp mer än 300 gram per månad så nu är hon till och med lite under viktkurvan så vår bebis är INTE tjock eller onormalt stor utan helt normal. Inte för att det spelar oss någon roll men det är många som säger att hon är så hiiiimla stor osv men det är hon alltså inte...

Som inte det andra vore nog har min nya dator gått och dött  med så den ska lämnas in så får se när jag återser den igen....lär väl ta sin lilla tid antar jag...

Men jag hoppas ni finns kvar när vi kommer tillbaka igen!

Ska prova med att Mobilblogga in lite bilder på vår älskling nu tänkte jag för jag har inga bilder alls på denna datorn. Om det inte fungerar lovar jag massor med bilder när min andra dator kommer tillbaka igen.

Puss och Hej sålänge!

LEDSEN
Jag är så fruktansvärt ledsen, det känns som om något ska gå sönder inuti mig. Jag bara gråter och gråter och det går verkligen inte över. Nästa helg flyttar mina älsklingar till nya hem och nya familjer. Detta är nog det svåraste jag varit med om på väldigt väldigt länge. Hur ska mitt liv bli utan dom? Ingen som kommer och möter mig i dörren när jag kommer hem, ingen som kommer och kryper upp i knät när allt känns jobbigt eller bara vill gosa och mysa. Hur ska jag orka att lämna dom när dom när jag älskar dom så himla mycket? För mig är dom inte BARA djur utan dom är mina bebisar och jag bryr mig lika mycket om dom som jag bryr mig om resten av min familj. VARFÖR???? Räcker det inte med otur för min del nu??  Det är för Novas skull som det måste bli såhär men det gör så himla ont ändå. När jag fick samtalet igår kändes det som jag fick ett slag i magen, jag trodde verkligen inte att hon skulle vara allergisk men tyvärr visade hennes blodprover att hon är väldigt känslig mot alla pälsdjur. Jag har alltid sagt att jag gör mig inte av med katterna för allt i världen med undantag för en sak och det var om mitt barn blev allergisk, skulle aldrig sagt så för hur stor är egentligen sannolikheten att det skulle hända?

Nej nu orkar jag inte skriva mer.

Puss och Hej!