TORSBY
Idag blir det Torsby iallafall, det är lördag och hela min kropp skriker att den vill UT. Väntar bara på att Per ska komma hem för han är iväg och fixar en punka till någon tant...så är det när man jobbar med däck då ringer folk i både tid och otid och ska ha hjälp minsann :) Han sa att det skulle ta typ 10 min men det var en timme sen...han är såå hima bra tidsuppfattning min sambo haha. Ska bli roligt att träffa Anita och Uno (Pers mormor och morfar) för det var ett tag sen :) Sen ska det bli riktigt skönt att komma upp i skogen, fast innan vi åker upp till stugan blir det nog ett varv på marknaden om vi hinner in :)

SUCK
Kan ju inte påstå att jag är förvånad eller att det känns som min värld rasar men känns så jävla onödigt alltså. VARFÖR säger jag bara? Och hur i HELVETE rent ut sagt tänker människan när hon gör på detta viset, allt har konsekvenser och detta kommer inte sluta lyckligt. När en människa förstör ens liv totalt och dessutom förnedrar en så fruktansvärt mycket att det inte finns en chans att allt kommer försvinna ens under en hel livstid hur fan får man ens för sig då att prata med den personen igen??? Det är inget dagisbråk direkt utan på allvar och jag tror inte jag vill veta hur detta kommer sluta, förhoppningvis innan hon hamnar på sjukan igen eller ännu värre men man kan bara vänta och se. Tycker att nu finns det verkligen anledning till att ändra på sig men det är ju upp till henne, tyvärr tror jag hon går miste om något som hon egentligen vill vara en del av men det kommer inte på några villkor ens bli tal om det sålänge hon ens pratar med idioten...Hoppas hon tar tag i sitt liv snart innan det är för sent.

Tack och Adjö!